På självaste trettondagen återvände vi för att klara av bestigningen av Täbys högsta "berg" Löttingekullen, 58 m.ö.h. En väldigt kort etapp, eftersom som inte ville avsluta förra etappen med långa backar. Det blev knappt 1 km på själva Roslagsleden, men allt som allt blev vandringen 2 km, för att ta oss till och från bilen. Den här gången kunde vi faktiskt gå en runda, så vi klarade oss med en bil.

Den här delen hade vi med oss barnens fyraåriga kusin och hennes mamma, alltså min syster. Och lillebror följde också med. Toppen att ha en kompis med sig! tyckte Alvin

Vi kom tillbaka på Roslagsleden där stigningen upp på kullen började. Det var en ganska bred stig, på släta berghällar. Vackert och inte särskilt brant. 

Vi hade lyckats pricka in en dag med otroligt vackert väder, strålande sol och några minusgrader. Härlig omväxling efter den föregående veckans gråväder. Lite kallt förstås, men torrt.

Ganska snart kom vi upp på kullen. Där slog vi läger och plockade fram vårt stormkök, som det var dags att inviga. Jag gjorde nån slags korvstroganoff och pasta hade vi med oss. Eftersom det var så kallt ville jag inte att matlagningen skulle ta för lång tid, så det blev kanske inte den maträtt jag känner mig mest stolt över i livet. Men mat som äts i naturen är alltid god! 

Högst uppe på kullen fanns ett gravröse från bronsåldern. En vacker plats att begravas på! 

Sen fortsatte vi vandringen och nu gick det nerför. Väldigt lätt vandring där till och med lillebror kunde gå. 

Snart kom vi ner till en väg och efter att vi passerat den avvek vi från Roslagsleden och gick längs med bilvägen tillbaka till bilen. 

En kort men otroligt mysig utflykt! 

Efter varje etapp har vi fyllt på kartan var vi gått och så sätter vi pluppar där vi avslutar och startar. Idag var det Alvin som kom med kartan och sa "mamma vi måste rita på kartan"! Och det gjorde vi förstås!